Börje Reinholdsson / Södra gatan 28 / 933 32 Arvidsjaur / 0960-13883 / 070-619 37 18 / borje_reinholdsson@hotmail.com
Välkommen
Olika musikprojekt
Balthazars Machine
Reconstruct me
Robotica
Distant Gatherings
Andra konstigheter
Studion
Discografi
Biografi

 

TANKAR OM PROJEKTET

Runt 2000 så började en liten galen plan växa i min hjärna. Jag hade efter kollapsen med The X-Union 1997 sakta men säkert börjat komma på rätt köl med mitt musicerande.


Efter en galen sejour med houseprojektet Shrimp Cake, där jag återupptäckte glädjen att göra musik igen, så kände jag mig mogen att återuppta mitt komponerande lite mer seriöst. Jag hade fortsatt mitt arbete med Patrik Eklund, som var en av medlemmarna i Shrimp Cake, och vi började skriva lite rocklåtar ihop. Det kändes fräscht och nytt att bolla mina idéer med en ny låtskrivare som hade idéer som jag aldrig tänkt på. Det ena gav det andra och inom loppet på några år hade vi fått ihop en hel del demos. Det som skiljde dessa låtar från det jag tidigare gjort var främst enkelheten och den punkattityd som omkretsade dem.



Här någonstans dök så den där lilla planen upp! Jag kanske skulle gå hela vägen ut och göra en platta med det här materialet? Efter att ha grubblat en hel del om det var det här jag ville göra så bestämde jag mig. Efter att ha gjort några demos till så påbörjade jag projektet Balthazars Machine. Projektet hade två mål. Mål nummer ett var att jag själv skulle spela så mycket som var möjligt. Mål nummer två var att materialet skulle rendera i en fullängds-CD. Sagt och gjort! Full av iver gick jag ner i Little turkey Studio 2003 och skred till verket. Efter att ha lånat in Patrik på en hel del kompgitarrer och Ola Karlsson på sologitarr så såg plattan Reconstruct me dagens ljus i april 2004.



Här är det på sin plats att hedra min vän Patrik Eklund som jag haft som låtskrivarpartner på en hel del låtar på skivan. Patriks punkbakgrund i kombination med mina egna mer traditionella 70-80 tals influenser har i mångt och mycket format musiken du hör på Reconstruct me.

 

 

TANKAR OM LÅTARNA

Every time I see your face (Reinholdsson):
Är den låten som skrevs sist för skivan. Jag hade en lös idé baserad på en tidigare demo som jag gjort under 90-talet. Texten har det klassiska temat krossad kärlek. När jag spelade upp den för Patrik Eklund sa han att den var en självklar ”Album opener”. Jag hade aldrig reflekterat över det tidigare. När så det var dags att sätta låtarna för plattan så blev det så att den verkligen passade som första spåret.



Never coming back (Reinholdsson/Eklund)
En av låtarna som jag och Patrik Eklund komponerat ihop. Jag minns att Patrik kom med introt och versen och tillsammans så totade vi sedan ihop brygga och refrängen. Texten är en av de få jag skrivit som är baserad på verkligheten. Den är inspirerad av händelser som en av mina nära vänner gick igenom. Vem? Nej du, det behåller jag hemligt för mig och min väns skull.



Little Rick (Reinholdsson/Eklund)
Ahhh! Little Rick. Den är nog min absoluta favorit på plattan. I den här låten definieras allt som jag ville med skivan, nämligen enkelhet, energi och en catchy refräng. Den blev också skivköparnas stora favorit. Låten handlar om barn som växer upp via en uppfostran som heter pengar och egoism samt vilket resultatet kan bli. I sticket hörs ambulanser och brandbilar som skall referera till andra versens slut. De är få förutom jag som förstått det. Så mycket för ett ”konstnärligt tänkande”!!!



Remotecontrolled addiction (Reinholdsson/Eklund)
Den här låten var den första “rocklåten” jag och Patrik försökte göra ihop. Vi hade tidigare gjort låtar ihop i Shrimp Cake men dom var tidvis grymt ”off” i både färg och form. Patrik skrev texten till den här som handlar om hur mycket man kan älska att bara glo på TV. Hela andra versen handlar om Lorenzo Lamas karriär (du vet, han som spelade Lance i Falcon Crest) från början till slut! Helt sanslöst, men så är också Patrik!



Always walk my way (Reinholdsson/Eklund)
Denna tillhör en av de första jag och Patrik gjorde ihop. Jag minns att Patrik hade en färdig vers och introt. Jag föreslog att vi skulle göra om introt till refräng med lite brytande bastoner samt la till sticket. Den här låten har en synt som ligger på. Jag tyckte att låten blev lite fattig med bara bas och gitarr därav syntens existens. Patrik skrev en text om att våga vägra ställa in sig i den grå massans vardag med jobb, familj och rutiner.



Happy Man (Reinholdsson)
Den här låten fick jag inspiration till när jag var ute och cyklade med min dotter Lisa en härlig sensommarkväll. Jag fick en insikt över hur lycklig jag var och hur skönt det var att bara vara en ”happy man” Låten var gjord i ett nafs. I princip skrev den sig själv!



Reconstruct me (Reinholdsson/Eklund)
Titellåten med text av Patrik igen! Han kom med en text som handlade om hur det skulle bli om man högg av sig sitt huvud och spikade upp det på en vägg! Hur skulle det då bli, frågade jag honom. Han garvade och sa att då skulle förmodligen kroppen springa och snubbla i en massa saker!…Vad ska man säga?! Texen i sig är så skönt meningslös att man bara älskar den! Låten funkade bra förutom att den blev i ett skriande behov av någon slags brygga för att bli lite..bättre. Jag hittade en gammal avlagd sak som dessutom stämde i tonart och satte in den, och "tata"!



Devotion (Reinholdsson)
Riffet till den här är en sån där grej som jag har haft i lager sedan Mose stentavlor uppdagades vid Oljeberget! Man skulle väl kunna säga att den här låten är ett rätt taffligt försök att göra en slag egen variant at Lynyrd Skynyrd’s Freebird. Det var i alla fall intentionerna. Men jag vore en idiot om jag sa att jag lyckades med det! Ola Karlsson slog till med ett solo som i mina öron är albumets bästa! Texten? Kärlek igen…



Scratching the surface (Reinholdsson)
Vid varje inspelning har du någon låt som aldrig verkar vilja låta som du har tänkt att den skulle låta. Den liksom lever ett eget liv och vägrar ställa upp på de arrangemang och sound du ger den. Den här låten var så. Hur jag än gjorde, vad än jag satte dit eller tog bort så blev den aldrig som jag ville den skulle bli. Det gick så långt att jag lyfte ut den och spelade in en annan låt. Så efter ett tag så förstod jag vad som felades med den, nämligen att grundrytmen var fel! Så jag spelade in den på nytt, i ett rakare tempo och allt föll på plats. Texten handlar om hur problem kan växa sig så stora att dom dränker hela ditt medvetna.



Devotion (Reinholdsson/Eklund)
Lite av en särling på skivan. Man skulle kunna säga att det är som en slags rock-vals! Patrik kom in med versen som jag tyckte lät härligt mysko. Vi lajjade omkring med ett flertal refränger men beslutade oss för att använda en variant av versriffet. Texten handlar om en kompis till mig som flyttade till en stor stad för att finna lyckan i livet men insåg att han istället sakta men säkert knäcktes av anonymiteten och stressen i denna stad.